Hederligt skitsnack

Tänk förr i tiden när inga datorer eller internet fanns. (För att inte tala om den tiden när inte ens telefoner var uppfunna!) Då var man tvungen att träffas för att kunna prata av sig, lösa problem och snacka lite skit. Detta lilla skitsnackande, som när man gör det till rätt person vid rätt tillfälle är så befriande och skön, avreagerande och som bildar en gemenskap. Vi håller med varandra om att den eller den gjorde fel och tur att vi inte är som dom.

Givetvis fanns det även då dom som missbrukade denna förtrolighet och gemenskap, som vandrade från stuga till stuga för att föra vidare och få reda på mer. Vem är med barn med vem? Vem kuckilurar med vem? Vem har ärvt en massa pengar av vem?
Men informationen spred sig ju ändå inte alls lika fort, vem som helst kunde inte se den i sitt rätta ursprung. Saker och ting kunde ändra sig så mycket när det går från mun till mun att det kanske till slut är så förvrängt att när den som pratet handlade om får höra ryktet, så är det så totoalt orimligt att man inte ens tar åt sig.

Nu förtiden får man det slängt i ansiktet så fort man går in på en blogg eller på facebook och liknande. Jag blir så illa till mods. Det är inte det att jag aldrig har några konflikter med andra människor - vist har jag det! Visst blir även jag besviken, förbannad, känner mig sviken och sårad. Jag blir jäkligt ofta irriterad och visst har jag väldigt ofta lust att skrika ut det til hela världen. Men jag gör det inte. För jag tänker, att om jag gör det, så kommer en massa människor att undra - "var det mig hon syftade på nu?" "vem menar hon"? Och jag tycker faktiskt inte att någon, oavsett hur mycket jag föraktar den, förtjänar att hängas ut med namn. Inte ens på en låst blogg. Det skadar personen i fråga (och jag har inte lust att sänka mig till samma nivå), det skadar folk runt omkring, det skapar en obehaglig känsla hos den som läser, och sist och kasnke allra viktigast - det skadar mig själv. Det som människor mest går på när man dömer en människa är faktiskt vad personen i fråga säger och skriver.

Tillslut en viktig sak: Jag ogillar sättet folk sköter många konflikter på, alltså när man gör det offentligt på internet! Välj någon som går att lita på och pys ut alla känslor till den istället. Jag ogillar alltså inte människor som sköter sina konflikter på "fel sätt", utan BARA sättet de gör det på.

Så, alltså, jag hoppas att inte alla dessa stunder av personlig gemenskap när man faktiskt snackar lite skit under traditionella former försvinner. Vem vet, den dagen kanske Sverige stannar!?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0